Archives for posts with tag: Juan

Det är 3 veckor sen jag skrev i bloggen sist. Herregud. Jag har kommit ifrån begreppet blogg och lovar härmed högt och heligt att bättra mig avsevärt. Dock har jag sett att bilden på Assyriskas nya matchställ var väldigt uppskattat. Flera tusen personer har besökt bloggen och jag har nog ridit på den vågen tills nu.

Vad har hänt sen sist? Jo. Jag har varit i Rom och bevittnat derbyt Roma – Lazio. Jag har sett lite förändringar i truppen hos Assyriska – något som jag kommer ta upp i ett senare inlägg. Dessutom har vi tittar på den oerhört intressanta borta matchen i Sicilien mellan Palermo och Roma. Sedan snackar vi lite om måndagens (?!) kvällsmatch mellan Roma och Genoa.

Lika bra o köra igång. Jag brukar alltid skriva något om derbyt. Om skillnaden mellan Roma och Lazio. Om varför jag anser att Roma är det bästa laget i den mest underbara staden i hela världen. Men ni får vänta till nästa säsong. Till nästa år, då vi förhoppningsvis är i bättre skick och bättre förberedda. Vi människor utvecklas ständigt.

Jag har som sagt varit i den eviga staden Rom igen. Detta var den 4:de resan i ordningen och visst var det lika underbart som alltid. Dessutom kryddades denna resa, förutom ett underbart sällskap av 4 vackra kvinnor, även av RCS – Roma Club Svezia. Ett antal barbesök och en tripp till Trigoria tillsammans, gjorde att nya vänner skapades och nya kontakter knöts. Dessvärre drog jag på mig både förkylning och halsont, men det stoppade mig inte från någonting. Hellre att vara sjuk i Rom än någon annanstans i världen.

Trigoria-besöket bjöd på en primaveramatch mellan Roma och Nocerina. En match som totalt dominerades av de unga Romaspelarna. 4-0 skrevs slutresultatet till, i matchen där Nicolas Lopez gjorde en hattrick. Flertalet unga spelare visade upp sig och det ser rikigt bra ut i Romas ungdomsled.

Matchen mot Lazio finns det inte mycket att säga om. Eller jo. det gör det. En hel del också. Aldrig någonsin har jag upplevt en sådan känsla, en sådan stämning eller en sådan passion som på Derby della Capitale. Det är först nu jag förstår begreppet Ultras. Det är nu jag förstår hur folk går på matcher, struntar i att titta på matchen och fokuserar istället på att sjunga, vaja med flaggor och satsa allt för att skapa en underbar stämning.

Att få uppleva en sådan stämning, i en sådan match, i en sådan stad gör att resultatet spelar så liten roll. Förlusten spelade verkligen ingen roll. Jag är fortfarande, om inte mer, kär i mitt Roma. Jag älskar fortfarande detta lag, mer villkorslöst än förr. Varken feber, halsont eller förkylning kunde hindra mina känslor strömma fram när introlåten ”Roma, Roma, Roma” spelas på högtalarna, när Borini kvitterar med en man kort eller när Curva Sud sjunger fram Roma trots underläget.

Redan i den 6:e minuten får Roma målvakten Stekelenburg utvisad. En s.k. målchansutvisning. Återigen denna idiot regel som enbart förstör mer än den gynnar fotbollen. Återigen har det hänt och det är så synd att den idiotiska regeln ska få förstöra denna underbara tillställning. Någon jävla tomte måste få ut tummen ur röven och göra något åt saken. Jävla fotbollsmarodörer. Det finns ingen sund förklaring till varför regeln ska få vara kvar.

Klose alltså nedriven av Stekelenburg och således straff Lazio.
Byte: Lamela (med Messis egna skor) ut – Lobont in.
Hernanes gör inget fel från 11 meter och slår en väldigt bra straff.
1-0 Lazio – mörker.

Sedan blir det konstigt nog Roma för HELA slanten. Bollinnehav, skott, ramträffar, frisparkar, you name it. Därför blir det otroligt farligt när Borini kommer fri, med dras i tröjan och får en frispark väldigt nära straffområdet. Pjanic i muren, inlägg från Taddei som går förbi alla – trodde vi. Juan dyker upp som gubben i lådan och skjuter bollen i ribban som går ut till en fri Borini som slår in bollen. Att Biava står 2 meter inne i målet och nickar ut bollen, hindrar inte domaren att blåsa för mål.

CURVA SUD EXPLODERAR!

Den äldre herren brevid mig kramar om mig som om vi hade ett blodsband. Tanten bakom mig, som öste ordkvädelser hela matchen med en Marge Simpson-liknande röst hela matchen, fällde ett par tårar medan hon vrålar Fabios namn. De två haschrökande killarna hoppade som två 5 åringar i en hoppborg. Att jag kastade mig på dem, att vi hoppade i takt och att vi just då blev bästisar, var det inget som helst tvivel om.

1-1 i halvlek och Roma har varit närmare 2-1 än Lazio. Men när andra halvlek börjar känner man av direkt att Roma inte kommer att orka med att spela en man kort resten av matchen. När väl 2-1 målet kommer, känner man mer för att applådera Roma för att de stått ut så länge och spelat så bra som de gjort, än att vara besviken.

Där och just där insåg jag hur mycket Roma som fotbollslag betyder för mitt vekna hjärta. Lite som att se klipp på när byar bombas och barn blir dödade i famnen på deras gråtande föräldrar. Samma blödighet, samma ömkande kärlek pulserar för just detta Roma. En fiktiv kärlek, en orealistisk kärlek som inte går att ta på. En kärlek som bara är – utan att du har någon förklaring för det.

Jag håller andan, kramar min fru, blickar ut över fältet, ut mot Curva Nord som firar som om VM guldet vore bärgat. När jag blickar tillbaka mot Curva Sud igen, ser jag mina känslor i tusentals andra ansikten. Lika tydligt som texten på deras banderoller. Lika tydligt som den gulröda färgen på de vajande flaggorna som sakta stannar av – stillsamt. Innan jag pustar ut tittar jag ut mot planen igen och ser Totti lämna den med nedsänkt huvud. Det tog en evighet för mitt långa andetag att ta slut, lika lång evighet som det tog för Totti att lämna planen. Jag var Totti – just då.

Full kaos i norra delarna av arenan – öde i den södra. Innan De Rossi springer själv ut mot den vackra Curva Sud och applåderar. Flaggorna vajar på nytt, sånger tar nya stämmor och applåderna tar fart än en gång. Den sekunden tändes hoppet om framtiden igen. Jag släpper taget om min fru och börjar applådera i takt med resten av Curvan och skriker med full hals. ”DAJE DANELINO!!!! DAAJJEEE!!” 

Summa summarum: En underbar resa, som erbjöd mycket och mer därtill, kunde sluta med ett mer angenämt resultat – men det är mindre viktigt just nu.

Veckan senare stod Palermo på Stadio Renzo Barbera. 1-0 redan efter 2 minuter då Lamela läckert passade fram GLÖDHETE Borini som rundar målvakten och sätter bollen. Palermo pressar på mot slutet av matchen. Men en storspelande Lobont, superb Kjaer, fenomenal Borini och en imponerande Jose Angel, gjorde att Roma säkrade 3 poäng.

På måndags spelade Roma då den tredje matchen hemma mot Genoa. Återigen kommer 1-0 väldigt tidigt, redan efter 3 minuter då den pånyttfödde Osvaldo nätar. En underbar passning från Greco till Osvaldo som vänder bort backen och skjuter in bollen i målvaktens vänstra hörn. Klassiskt, rent, snyggt. Totti stod över matchen för att vara 100% till matchen mot Milan. Värt att nämna var också att Palacio hade ett skott i ribban. Dock var han offside, något som linjedomaren missade. Men eftersom den tog i ribban och ut, tog väl karman tag i situationen och matchen slutade med ytterligare 3 poäng för vårt kära Roma.

Nu är man 4 poäng ifrån Lazio och en Champions League plats. Lazio som förlorade borta mot ett hemmastarkt Catania. Napoli och Udinese kryssade och läget ser så mycket ljusare ut än för två veckor sedan. Då var man hela 10 poäng ifrån just Lazio.

Senaste nytt kring laget är att man skrivit ett 6-års avtal med, hör och häpna, Disney World. Roma ska alltså tillbringa vintersäsongs träningen på soliga Orlando, Flordia, på ett super komplex med namnet ”Wide World of Sports Complex” – en anläggning där Atlanta Braves (MLB), Tampa Bay Buccaneers (NFL) och Orlando Magic (NBA) frekvent besöker för träningsläger.

Nästa match väntar Milan på San Siro. En tuff uppgift, speciellt då Zlatan och Co är titelutmanare och serieledare. En ledning de antagligen inte släpper ifrån sig hur som helst. Jag lovar att komma med en rapport inför Milan matchen. Nu jävlar kör vi!

AVANTI LEGIONARI!
AVANTI LUPI!
AVANTI ROMA!
DAMMI TRE PUNTI!

Varje söndag innehåller alltid något. I vinst och förlust brukar den ”perfekta söndagen” komma så sällan som någon gång per år. I söndags kom min perfekta söndag. Lyssna på det här.

Juventus – Siena (0-0)
Fiorentina – Udinese (3-2)
Genoa – Lazio (3-2)
Roma – Inter (4-0)
Milan – Napoli (0-0) (Zlatan utvisad efter en örfil – Jag undrar vad folk hade sagt om det var Totti istället för Mr Z) 

Alla lagen före Roma tappade/förlorade poäng. Förutom det att Roma vinner, så gör man den genom att fullständigt spela ut självaste Inter. Det ska sägas att Inter hade en hel del skadade, en dålig form och en jobbig resa i benen. Men det skiter jag i fullständigt. 4-0 mot kaxiga Inter vill man skylta med oavsett hur illa tilltufsad den ”giftiga svartblåa snoken” är.

Juan fortsätter på den inslagna vägen, nämligen att göra mål. Brassen nickar in 1-0 i tionde minuten och skapar ett lugn i laget. Strax innan halvlekspausen gör den superhete Fabio Borini. Den hete 19-åringen skulle bli ännu hetare. 2:a halvlek hann knappt börja innan Borini genomför en perfekt löpning och hamnar ensam mot Julio Ceasar. Lucio försöker hoppa på honom på något märkligt sätt, men unge Fabio håller undan och 3-0 är ett faktum. Slutsiffrorna skrivs till 4-0 efter att Bojan (Thank God) plockar ner en höjdboll, dribblar och trixar sig till en liten yta. Skottet går i bortre hörnet och segern blir en slakt istället. 

Kul för dagen var att 18-åriga Pisictella fick debutera. Målgivande passning till Bojans mål och en klart godkänd insats för den unge Giammario.

Min söndag blir, hör o häpna bättre efter skalpen mot Inter. Direkt efter matchen säger Baldini inför kamerorna följande tre ord: De Rossi – rinnova – contratto vilka betyder De Rossi – förnya – kontrakt. Herregud va skönt. ÄNTLIGEN!

Första tanken är att man kommit överens med utköpsklausulen på 10 miljoner euro. Men istället chockas allt och alla genom att presentera förlängningen på följande sätt. 

Danielino förlänger i 5 år (2017) och kostar Roma 10 miljoner euro brutto per år. En nettolön på ca 6,5 miljoner euro vilket gör honom till den bäst betalda italienska spelaren. Nej! Zlatan räknas fortfarande inte som italienare utan som svensk medborgare. Men det mest häpnadsväckande är ju ändå att (trumvirvel) INGEN utköpsklausul finns på kontraktet. Alltså inga 8, 10 eller 12 miljoner som Roma måste acceptera. Fyfaaaan va härligt! Inga fuffens, inga konstigheter, no strings attached. Det låter nästan FÖR bra för att vara sant. Underbart jobbat Baldini, Sabatini och resterande personer i administrationen. Man uppskattar sina egna spelare som visar lojalitet och får det bästa kontraktet en italienare kan få. Fyfan va rätt. Både Batan och De Rossi förlänger. Det är ju nästan så man undrar om någon läste min blogg.

Daniele nekade förutom Moneychester Shitty & P$G även den otroligt lömska ryssklubben som vill värva allt och alla; Anzhi Machkalkalakakalaka..


Daniele ”Captiano Futuro” De Rossi – Ti amo! Daje Danielino!!

Mister L. Enrique höjs otroligt mycket efter denna helg. Inte bara efter den underbara uppvisningen mot Inter utan också efter De Rossis uttalande. ”Luis Enrique var fundamental. Han tände hoppet inom mig som alla spelare behöver. Han är den bästa tränare jag någonsin haft. Vi har samma tankar kring allting.”

Ikväll möter Roma Catania i en match som spelas i 25 minuter. Matchen som avbröts ska återupptas och det innebär att Roma har 25 minuter på sig att vinna. Det kommer bli tufft, men någonstans tror jag Roma tar det här ikväll. CSports bjuder på matchen, vilket är uppskattat. Bänka er framför laptopen kl. 20:00. Skit i Uppdrag Granskning, Österlenska trädgårdar, Efterlyft, Sveriges Mästerkock, Tunnelbanan, Chuck, 112 – på liv o död, The mentalist, Husjägarna, Naked Science, Travet, *host-host-barcelonavalencia-host-host*,  m.m och knappa in Catania – Roma i 25 min.

AVANTI LEGIONARI!
AVANTI LUPI!
AVANTI ROMA!
DAMMI TRE PUNTI!

Hur kunde allt gå så fel? Hur i helvete kan man faila så hårt? Varför är denna analplugg uppkörd så jävla långt upp i röven på Roma? Varför lossnar det aldrig?

Visst kan vi & L. Enrique lura oss själva med att ”projektet behöver tid”. Men hur lång tid har vi råd med? Vad händer om vi inte kniper någon av CL-platserna nu när Inter inte är hotet, utan Udinese, Lazio och Napoli. Eller ännu värre, tänk om vi inte ens tar en plats till Europa League? Vilka spelare kommer då ansluta till ”projektet som behöver tid”?

Vilka pengar och vilken status får vi i jakten på att ”projektet ska blomstra”?  För TÄNK OM det totalt misslyckas. Tänk om allt går åt helvete? Tänk om Lazio tar 2 raka derbysegrar? Vad gör vi då och hur mycket pengar har Uncle Tom(as DiBenedetto) att pumpa in?

Förlusten mot Fiorentina var ett tydligt tecken på hur djupt i skiten Roma verkligen ligger. En tydlig avbild, något av en verklighetsspegel som slår en hårt i ansiktet och så står man där helt paralyserad och håller sig för kinden.

Roma, med Totti på bänken, skulle komma igen mot la Viola, men istället så faller man på ett domarbeslut. En kvart in i matchen drar Sparven Jovetic Juan i tröjan så att han faller på den lille serben. Domaren gör samma sak, nämligen faller för otyget och så kommer dubbelbestraffningen. Staff och rött kort Juan för målchansutvisning. MATCHAVGÖRANDE.

Än en gång tar jag upp diskussionen ang. dubbelbestraffning.
SLUTA VÅLDTA FOTBOLLEN FÖR I HELVETE. Personer som Blatter och Platini bör ta ett ordentligt jävla grepp om sina bollar och inse faktumet att dubbelbestraffning är helt åt helvete fel och därmed göra något åt saken. Jag säger inte detta för att det nu drabbade Roma, utan som f.d. domare har detta alltid varit min avsikt.
MÅLCHANSUTVISNING – NEJ TACK!

Jovetic slog straffen själv och 1-0 Viola. Det anmärkningsvärda är att De Rossi går ner på mittbacksplats och Roma tar taktpinnen och dominerar bollinnehavet. Men UTAN att producera några målchanser. Halvleks pausen stundar när Fiorentina får en hörna och Gamberini nickar in 2-0.

Andra halvlek summeras. Roma dominerar spelet, Fiorentina har 10 man i eget straffområde och lurar i kontringslägen. Gago drar på sig ett otroligt dumt 2:a kort och utvisning. Bojan gör någon form av volleybollsblock på en boll som är på väg ut och 3:dje röda kortet. Straff 3-0 och slut.
3-0 mål i baken – 3 röda kort – 3 avstängda till nästa match – 3 förlorade poäng.
ALLA ONDA SAKER ÄR 3!
3 is not a fucking magic number!

Nu väntar Juventus hemma på måndag. Med Juan, Kjaer, Burdisso borta och Heinze osäker, har vi INGA, jag upprepar, INGA mittbackar tillgängliga mot Juve och således också en förlust på förhand. Det luktar Calciopoli på nytt, men vi håller tyst om det ett tag till. Troligtvis spelar nog varken Totti, Del Piero eller Vucinic vilket drar ner mötet en gnutta. Först går vi miste om Tottis magi på plan, sedan busvisslingarna åt Mirko.

Det enda som talar för Roma, är att de är totalt uträknade – TOTALT!

Vi blickar framåt och ger ”projektet” välbehövlig tid.